- Kilometerskatt, alltså en avståndsbaserad avgift på lastbilar, har diskuterats i flera decennier i Sverige. Nu förbereds förslaget i Regeringskansliet. På grund av ett EU-direktiv behöver Sverige gå över från ett tidsbaserat system till ett distansbaserat system. ”Hela kedjan kommer bli dyrare”, säger Ulric Långberg som är samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.

- Ytterligare ett jobbskatteavdrag, sänkt skatt på sparande och billigare drivmedel är alla uppskattade reformer. Men de väcker inte samma känslor eller uppbådar tillnärmelsevis samma engagemang som kultur- och värderingsfrågor, särskilt inte bland unga. Detta borde vara en varningsklocka för alla som värderar en fri marknadsekonomi.

- Snart kan det avgöras om du får gå på konserter eller andra musikupplevelser för ditt friskvårdsbidrag. En privatperson har överklagat Skatterättsnämndens förhandsbesked och tagit frågan upp i Högsta förvaltningsdomstolen. ”Samhället har ändrat sig så otroligt mycket att det är viktigt att den här frågan får en prövning”, säger Pia Blank Thörnroos på Skatteverket.

- Omkring 180 anställda har enligt uppgift jagat svenska företag – även sådana som inte misstänks ha gjort några formella fel – för att tvinga fram ny praxis och nya regler. Ärenden har förts vidare trots svag bevisning, dessutom med oproportionerliga metoder. I våras kunde vi läsa om hur en annan hög chef använde myndigheten för att driva ett korståg mot den svenska snusindustrin. Det luktar mer personlig vendetta än saklig myndighetsutövning.

- SBC har hittills hjälpt närmare 500 bostadsrättsföreningar med att få tillbaka pengar efter att nya momsregler införts. I snitt handlar det om 100.000 kronor per år, enligt bostadsrättsförvaltaren som uppmanar fler föreningar att se över sina möjligheter

- Det svenska skattesystemet behöver en rejäl reform. Lägre skatter på arbete och mer på konsumtion. Och staten bör ta över ansvar från kommunerna för ökad rättvisan.

- Alla delar av det finansiella ekosystemet måste värnas om Stockholm ska kunna försvara sin ställning som Europas kapitalhubb.

- I år fylls lönekuvertet på med cirka 1.200 kronor efter skatt i de 30 vanligaste yrkesgrupperna. Reala löneökningar och sänkt skatt ger ett plånbokslyft. Det är en efterlängtad comeback efter inflationskrisen 2022-23 som pressade hushållens ekonomi hårt.