- Det är enorma summor som kastas på landets rikaste från Tidöpartierna. Bara RUT- och ROT-avdragen kostar skattepengarna runt 25 miljarder kronor, bara för i år. Och ser vi till de totala kostnaderna för jobbskatteavdrag och ränteavdrag, stöd som relativt sett främst gynnar de rikaste, hamnar vi på årliga, astronomiska nivåer på 350 miljarder kronor.

- I september, när budgeten för 2026 ska presenteras, får regeringen en ny chans. Då vore det önskvärt med mer permanenta och långsiktiga reformer, över tillfälliga bidrag och avdrag. Världsekonomin är osäker och Sverige som en liten, öppen ekonomi kommer alltid att påverkas av dess nycker. Därför är det extra viktigt med stabilitet på hemmaplan.

- Många har fått sänkt skatt på arbete, det är bra. Bensin och diesel har blivit lite billigare (fast det beror just nu mest på lägre världsmarknadspriser). På andra områden finns lite att hurra för. Elskatten skulle sänkas i valrörelsen. Istället har den höjts. Företagen väntar fortfarande på sänkta arbetsgivaravgifter och lägre bolagsskatt.

- Förvaltningsdomstolen har ett långgående krav att se till att ”målet blir utrett som dess beskaffenhet kräver”. ”Otydligheter och ofullständigheter” ska avhjälpas genom frågor och påpekanden (8 § förvaltningsprocesslagen). Det kan ske såväl skriftligt som muntligt. En utredningsskyldighet gäller även för Skatteverket (23 § förvaltningslagen och 40 kap. 1 § skatteförfarandelagen).

- Nu vill samtliga fyra oppositionspartier få sina hjärtefrågor genomförda med hänvisning till handelskriget. Socialdemokraterna säger barnbidrag, bostadsbidrag och byggsubventioner. Centerpartiet säger lägre arbetsgivaravgift. Miljöpartiet vill ha investeringar i välfärden. Och Vänsterpartiet säger nej till genomförda skattesänkningar. Och alla hävdar, med sina respektive formuleringar, att regeringen sover. Inget nytt under solen. Men ingen av de fyra förklarar på ett tillräckligt bra sätt hur deras respektive favoritreformer kommer till nytta just som krishantering.

- Förra året stoppade Skatteverket felaktiga momsutbetalningar på 534 miljoner kronor inom ramen för den kontroll som ska förhindra angrepp på momssystemet. Skatteverket misstänker att det i stor utsträckning handlar om kriminella nätverk som använder företag som brottsverktyg för att få ut pengar genom falska fakturor.

- När regeringen lägger fram sin vårbudget ligger fokus på att få igång tillväxten. Ett höjt rotavdrag blir den största satsningen men flera myndigheter är tveksamma till om det kommer att ge den önskade effekten.

- Det särskilt besvärliga med arvs-, gåvo- och även förmögenhetsskatten var att de togs ut utan hänsyn till om det fanns något inkomstflöde att betala skatten med. Saknades sådant inkomstflöde tvingades företagare avyttra eller avveckla verksamheten för att få loss likviditet att betala skatten med. Över tid utarmade dessa skatter familjeföretagen på livskraft.